Miljardärerna: ”Pengar ger inte varaktig lycka”

De kom till Sverige som flyktingar, åtta och tio år gamla.
Tre decennier senare har Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh byggt ett bolagsimperium värt 4,5 miljarder.
Frågan är: Har framgången och pengarna gjort dem lyckligare?

Text: Åsa Passanisi Foto: Carolina Byrmo

Enligt Inizios undersökning tror drygt 40 procent av svenskarna att mer pengar skulle göra dem lyckligare.
Askhan och Saied som på ett näst intill osannolikt sätt tagit sig hela vägen till maktens centrum – utan kapital eller kontakter, menar att pengar till slut bara blir siffror på ett papper.

Namn: Ashkan Pouya
Född: 1976.
Bor: Djursholm.
Familj: Hustrun Emma, två barn.

– Jag tror mycket på habitueringseffekten, att man vänjer sig. Köper du en Ferrari är du lycklig en kort stund, men sedan vill du genast ha tio till. Det blir en slags kortsiktig och tom lyckosökning, som inte ger varaktig lycka, säger Askhan, och berättar att pengar aldrig varit en drivkraft för honom.
– Rent praktiskt: vad ska man lägga pengar på, om man kan göra av med en miljon i månaden? För mig handlar lycka om något helt annat; att kunna ge till andra och att våra företag kan bidra till att världen blir bättre.
Just viljan att göra världen till en bättre plats är en filosofi han delar med bolagspartnern Saeid.
– Jag vet inte om det har med vår bakgrund som flyktingar att göra eller inte, men vi tänker alltid så när vi investerar. Vi ställer oss frågan; på vilket sätt kan det här företaget göra världen lite bättre, säger Saeid.

Namn: Saeid Esmaeilzadeh
Född: 1974.
Bor: Östermalm.
Familj: Hustrun Katja. Fyra katter.

Bägge tror att flykten till Sverige och traumat över att behöva lämna sitt hemland som barn har bidragit till att ge dem en annorlunda syn på livet. De är uppväxta med devisen att kämpa för sådant de tror på, och att aldrig ge upp. Hur jobbigt det än är.
Askhan förklarar:
– Redan när jag var liten förstod jag att det är så världen fungerar. Om du ger upp blir du lidande, om du ser sig själv som en resurs är ingenting omöjligt. Det är som att gå till gymmet ungefär, först gör det bara ont i musklerna men om man slutar träna så fort det gör ont blir man aldrig vältränad.

Levde gömda
Askhan kom till Sverige från Iran 1986 – Saeid hade flytt regimen med sin familj tre år tidigare och bodde i Husby, norr om Stockholm. Genom det iranska nätverk av flyktingar som fanns i Sverige lärde de så småningom känna varandra.

doodle-2Den första tiden i det nya landet beskriver Saeid som omtumlande.
– Jag hade levt gömd i två år innan jag kom hit. Och ständigt varit rädd. Plötsligt kunde jag vistas utomhus, cykla och gå i skolan, för mig var det en helt ny erfarenhet, en helt annan värld.
Askhan som fått lära sig att någon, när som helst, skulle kunna komma och ta hans mamma eller pappa, minns hur han slappnade av när han kom till Sverige.
– Det var som att komma ut ur ett skräckvälde. Det fanns ingenting att vara rädd för längre, jag kände mig välkommen och trygg.

Ville bli bäst på något
Samtidigt är båda överens: Det är svårt att lämna sitt hemland, lite som att dö och behöva födas på nytt. Man måste börja om från början.
– Det finns både för- och nackdelar med det. Man har inget att förhålla sig till eftersom man inte vet hur saker fungerar i det nya landet. När jag var liten var jag nog lite av en udda fågel. Jag förstod inte riktigt hur jag skulle vara för att passa in, berättar Saeid.
Även om Askhan och Saeid är väldigt olika som personer – Saeid är akademiker och Askhan mer pragmatisk, kompletterar de varandra – och har alltid haft en sak gemensamt: Bägge ville ”bli bäst på något” redan som barn.doodle-1
Saeid drömde om att bli professor och Askhan ville bli entreprenör. Via livets snirkliga vägar, som gav Askhan en världsmästartitel i combat jujitsu och Saeid en titel som Sveriges yngsta docent i kemi, bestämde de sig till slut för att starta företag ihop. Femton år efter starten driver och grundar deras investmentbolag, Serendipity, bolag med innovativa produkter.
Egentligen skulle de inte behöva jobba mer. Men företagandet handlar inte om pengarna.
– För min del handlar det om nyfikenhet, förklarar Said. Jag älskar att lära mig nya saker och blir lycklig av det. Innan jag och Askan började jobba ihop var jag mer av en naturvetarnörd, nu har jag fått ett bredare perspektiv, och kan se världen i flera paletter, det har gjort mig lyckligare.

 FAKTA: Pengar – ingen garanti för lycka

  • Tid eller pengar? Vad gör dig lyckligast? Den frågan ställde forskare från University of California och University of Pennsylvania till 4 400 amerikaner. Svaret förbryllade då 64 procent uppgav att de föredrog pengar – men när forskarna senare undersökte hur lyckliga deltagarna faktiskt var, visade det sig tvärtom: att gruppen som prioriterade tiden högst upplevde sig som lyckligare mätt utifrån ett generellt lyckotest.

  • Inizios undersökning visar att 41 procent av svenskarna tror att de skulle bli lyckligare av mer pengar. Bland männen svarar 46 procent att pengar gör dem lyckliga, bland kvinnor är siffran 36 procent. Yngre personer, upp till 29 år tror i högre utsträckning att pengar gör dem lyckliga. Samtidigt visar undersökningen att verkligheten ser annorlunda ut: personer med en årsinkomst på upp till 400 000 kronor om året upplever sig precis lika lyckliga som personer som tjänar 700 000 kronor. Många svenskar tror dessutom att mer pengar skulle göra andra lyckliga. Sammanlagt 59 procent av alla som ingick i undersökningen svarade att de tror att andra blir lyckliga av pengar.

  • Sedan andra världskriget har det genomförts 154 stora undersökningar om ekonomins roll för välbefinnandet, och de visar alla samma sak: Att pengar har en svag effekt på lyckan. Det beror på att människan snabbt vänjer sig vid olika situationer – en lottovinst genererar på så vis ett kortvarigt lyckorus, men snart har vinnaren vant sig och återgått till att vara sitt vanliga ”halvlyckliga” jag igen.

  • 2011 fastställde forskare vid Princeton universitetet i USA att lyckan ökar upp till en viss inkomstnivå. Forskarna lät 450.000 amerikaner svara på en enkät och kunde konstatera att lyckokänslan planar ut när lönen överstigit motsvarande 40.000 kronor i månaden. Sonja Lyubomirsky, professor och socialpsykolog vid University of California, är inne på samma spår. Hon menar att tio procent av vår lycka hänger ihop med hur mycket vi tjänar och att lön över en viss summa inte gör oss lyckligare.

  • En brittisk ekonom följde 10 000 landsmän i sju år och studerade hur föräldraskap, separationer, arbetslöshet och dödsfall har känts för dem jämfört med upplevelsen av arv, lottovinster och penningförluster. På så vis har han kunnat räkna ut hur ett långvarigt förhållande kan höja människors välbefinnande på lång sikt – omräknat i pengar. Resultatet visar att ett lyckligt äktenskap är värt 80 000 kronor i månaden medan en separation gör oss så olyckliga att det känns som om vi förlorar 150 000 kronor i månaden.

  • Flera olika studier visar att vi inte blir lyckliga av att spendera pengar på prylar. Pengar som däremot läggs på resor och upplevelser höjer vår lyckokänsla – och vi minns även upplevelser och resor mer positivt i efterhand än köpta saker. – Den rationella tanken hos folk är att njutningen av materiella ting varar längre än en upplevelse. Men ganska snart upptäcker de att det är tvärtom, säger psykologiprofessorn Ryan Howell, som studerat skillnaden med vad vi tror gör oss lyckliga och vad som faktiskt gör oss lyckliga, till tidningen The Wall Street Journal.

Källa: Svd, psykologisk.se, Illustrerad vetenskap, The Wall Street Journal, Inizio.